Fem badkar skräp som spolas i land, varje timme. Tusentals kubikmeter plast som flyter i land varje år.
Ett folkrikt floddelta i Sydostasien? En vältrafikerad farled utmed Afrikas horn?
Nej, Bohuskusten i Sverige.
– Det som sker där är en bild av det som sker överallt. Att vi förstör många av de här unikt fina miljöerna, säger Johanna Ragnartz, VD på Håll Sverige Rent.
Johanna Ragnartz plockar upp en snusdosa i plast som ligger på bordet och höjer den i luften. Hon lyfter samtidigt på ögonbrynen, lite lätt bekymrat, och tittar koncentrerat på dosan när hon börjar prata.
– Den här dosan kommer användas en enda gång, men den är tillverkad för att hålla i en mindre evighet. Man skulle kunna ha den som förvaringsask för till exempel lösa småprylar, men i stället slängs den direkt, och inte sällan i naturen. Väl där tar det sedan många decennier innan väder, vind och UV-strålning börjar bryta sönder plasten i mindre bitar, till mikroplast.
Hon tystnar kort, men kroppen pratar vidare med en kort huvudskakning som följs av en axelryckning. Sedan fortsätter hon:
– Men bitarna försvinner inte, de blir bara mindre och mindre. Sedan sprids de vidare med vinden och hamnar kanske i ett vattendrag. Mikroplast ser ut som plankton, så fiskarna kan äta det varpå det hamnar i deras mage och sprids vidare i deras näringskedja. För ingen städar i naturen, ingen städar i haven. Kastar man plast där fördelas den bara ner till mindre och mindre bitar som aldrig försvinner och den direkta effekten får sedan djuren ta.
Började öka efter andra världskriget
Vi sitter i Håll Sverige Rents öppna och ljusa lokaler i södra Stockholm. Användningen av plast började öka kraftigt efter andra världskriget och som en konsekvens av den ökade nedskräpningen som följde föddes kampanjen Håll Naturen Ren 1962. Drygt tjugo år senare, 1983 för att vara exakt, startades sedan den icke vinstdrivande stiftelsen Håll Sverige Rent.
– Vårt uttalade syfte är att minska nedskräpningen. Så vi riktar oss mot allmänhet, företag, kommuner och myndigheter och försöker hitta åtgärder som minskar nedskräpningen i naturen. Bara i år kommer vi ha totalt 1,1 miljon skräpplockare, alltså personer som varit med i någon av våra kampanjer, och det är en fantastisk siffra, förklarar Johanna Ragnartz.
Mindre fantastiskt är dock det faktum att det arbete som Håll Sverige Rent ligger bakom – trots att det nu alltså passerat nästan 40 år sedan starten – i dag är viktigare än någonsin förut. Användningen av plast har nämligen fullständigt exploderat de senaste 30 åren.
Det skadar djur och natur – och kostar samhället stora pengar
Så arbetar Håll Sverige Rent för en minskad nedskräpning
Johanna Ragnartz är vd för Håll Sverige Rent, som varje år står för betydande insatser för att hålla Sverige rent.
Ökar med 300 000 ton per år – bara i Sverige
– Bara i Sverige ökade vi mellan 2010 och 2020 plastanvändningen med nästan 300 000 ton per år. Med 30 kilo per invånare och år! Då räcker det med att bara fem procent av befolkningen regelbundet skräpar ner. För det finns plast överallt i dag. På toppen av de högsta bergen, på botten av Marianergraven som är världshavens allra djupaste punkt, i dricksvattnet, säger Johanna Ragnartz och slår ut med armarna.
Varför blir strax uppenbart, för det hon ska säga är så bisarrt att det faktiskt är svårt att ta in. Samtidigt är det så skrämmande fakta att den bara måste tas in.
Hon fortsätter:
– Det finns studier som visar att plast finns i våra blodomlopp, i livmodern på mödrar, att det kan passera blod-hjärnbarriären hos djur. Vi pratar så mikroskopiskt små plastpartiklar att de kan ta sig in i hjärnor! Vi människor innehåller helt enkelt plast i dag. Forskarna själva vill gärna att fler studier görs, så att vi får koll på vilka effekter det här har på oss människor.
Är förödande för både djurliv och natur
Plast i våra organ, plast i vårt vatten och våra hav. Där det av ganska uppenbara skäl absolut inte borde finnas.
Plast tillverkas ofta av fossil olja och har som sagt en väldigt lång nedbrytningstid och kan av förklarliga skäl göra förödande skada på både djurliv och natur.
Nedskräpning är ett av vår tids största samhällsproblem
Så bidrar Håll Sverige Rent till en värld utan skräp
All plast i haven är förödande för djurlivet.
– Den skadar och dödar marina djur som havsfåglar, valar, fiskar. De äter plast i tron om att det är mat och blir mätta, men får sedan ingen näring och dör. Man har hittat mängder av fåglar och valar med hela magarna fulla med plast. Tänk dig en stor val som silar all sin föda och samtidigt får i sig mängder med skräp… Det är så otroligt sorgligt, säger Johanna Ragnartz.
Och ja – mängden plast i haven bara ökar, och ökar, och ökar.
Tros finnas 150 miljoner ton plast i världshaven
Forskare tror att det i dag finns mer än 150 miljoner ton plast i våra hav – alltså 150 000 000 000 kilo ren plast – och varje år tillkommer sedan ytterligare 5 till 13 miljoner ton.
– Experter förväntar sig att dagens mängd plast i haven framöver kommer att fyrdubblas… Om inga åtgärder vidtas befarar man att det 2050 kan finnas mer plast än fisk i havet och det är en mörk framtidsbild. Vi ser den direkta effekten på fiskar och fåglar, och följdeffekterna med hav som blir sämre på att ta upp koldioxid och som därmed bidrar till växthuseffekten, säger Johanna Ragnartz och fortsätter:
– Och nästan all plast i haven hamnar nere i djupet. Så de där plastöarna på ytan det ofta pratas om är bara en droppe i havet. Hur påverkas livet där nere? Plankton och andra organismer… Hur påverkas de av all plast? Risken är väl att det inte är så bra.
Men samtidigt som mängderna plast ökar dramatiskt så minskar de statliga medel som Håll Sverige Rent har att röra sig med.
Forskarna tror att det finns 150 miljoner ton plast i haven – en siffra som dessutom bara ökar.
Läs mer om hur skräpet påverkar vår värld
Haven
Naturen
Städerna
Vilket ändå får anses som lite motsägelsefullt. 2017 fick nämligen Håll Sverige Rent ett särskilt regeringsuppdrag för att bedriva informationskampanjer om just plast i haven och den omfattande faran som plasten innebär, men den årliga summan de har fått av staten för att bedriva ett aktivt förebyggandearbete har halverats på fem år.
Och då ligger ändå en av de värst drabbade platserna i hela Europa faktiskt i Sverige.
”Man passerar 50 skräpföremål – per steg”
Nämligen utmed Bohuskusten, som tack vare havsströmmarna och vågorna har blivit en av hela Europas största soptippar. Havet och strandremsorna städas med jämna mellanrum, samtidigt som det fortsätter spolas upp fem badkar skräp här – varje timme.
Tusen och åter tusen kubikmeter plast som flyter i land varje år.
– Man blir chockerad när man är där. Vi gjorde en mätning på Gröderhamnsvik på Orust där vi mätte hur många skräpföremål vi fann på en 100 meter lång strandremsa. Över 5 000 totalt, så man passerar alltså ungefär 50 skräpföremål per steg man tar. Illustrera det för dig själv, att du passerar 50 skräpföremål av plast med varje litet steg, och det på en strand som ändå städas då och då, säger Johanna Ragnartz.
Den svenska Bohuskusten är en av Europas värst drabbade platser.
Har skapat plaståldern på några decennier
Hon skakar återigen på huvudet, oklart för vilken gång i ordningen. Ibland känns arbetet givetvis tröstlöst, men det måste fortsätta göras. Skutan måste helt enkelt vändas, för alternativet är inget alternativ.
– Människan har lärt sig om historiska tidsåldrar genom att studera sammansättningen av olika bergarter, och om en miljon år kommer en arkeolog säga att vi levde på plaståldern. Det är så mycket plast i omlopp att den har blivit en del av geologin. Så mycket plast att man kommer kunna se exakt när plast började användas, säger hon och konstaterar sedan:
– Människan har funnits i hundratusentals år, och vi som lever nu har skapat ”plaståldern” på några decennier. Det är ju helt vrickat. Men, det går att göra något åt det. Då krävs dock att vi hjälps åt, att vi fortsätter satsa på utbildning, att vi lägger om våra beteenden. Att vi gör det här tillsammans.
Och att Håll Sverige Rent får fortsatta resurser för att just hålla Sverige, och världen, rent.
