En miljard cigarettfimpar slängs på marken varje år – bara i Sverige.
Fimpar gjorda av plast och fulla av giftiga kemikalier som förpestar vattendrag, djur och marker.
Sedan årsskiftet är det dock straffbart att slänga dem på backen – efter bland annat en långvarig informationskampanj från Håll Sverige Rent.
– Nästan alla tycker att det är viktigt att minska nedskräpningen, och det är det verkligen. För där det finns människor finns det skräp och vi måste hela tiden påminna folk om att göra rätt, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.
Det var några undantag som det krävdes många års fotarbete och hård kamp för att få bort. Vilket kanske kan te sig lite besynnerligt så här i efterhand, för när lagen om nedskräpning trädde i kraft 2011 beslutade man samtidigt att en del småskräp fortfarande var tillåtet att slänga lite som man ville.
Som till exempel fimpar, som är gjorda av cullulosaacetat – en slags plast som inte är biologiskt nedbrytbar – och innehåller mer än 7 000 olika gifter, däribland arsenik och bly.
Och som tuggummin, som ofta är tillverkade av samma petroleumbaserade syntetiska plast som även återfinns i bildäck och plastpåsar och som inte heller är nedbrytbart av naturen.
– Man införde nedskräpningsböter 2011, men införde samtidigt några undantag för till exempel fimpar, snus, bussbiljetter och tuggummin. Man tyckte det var orimligt med 800 kronor i böter för det. Men tuggummin är gjorda av en slags konstgummi som också är plast, och just fimpar och snus är nästan 80 procent av allt skräp som slängs, säger Johanna Ragnartz.
Skadar djur och natur – och kostar samhället stora pengar
Så arbetar Håll Sverige Rent för en minskad nedskräpning
Ska minska nedskräpningen i Sverige
Hon är vd på Håll Sverige Rent – en icke vinstinriktad stiftelse som sedan 1983 har det uttalade syftet att minska nedskräpningen i Sverige.
En uppgift som bara blir större för varje år, eftersom mängden plast som används i Sverige och världen bara ökar och ökar.
Sedan årsskiftet riskerar man böter om man slänger till exempel en fimp på marken.
Det är också ett arbete man trots svåra förutsättningar varit väldigt framgångsrik med. Bara i år kommer totalt hela 1,1 miljoner skräpplockare ha engagerats i någon av deras skräpplockarkampanjer. Inför i år bidrog man också till en bestämmelse som verkligen kan göra skillnad.
För efter ett idogt kampanjarbete från dels Håll Sverige Rent togs de ovan nämnda undantagen för småskräp bort den 1 januari – varpå det i dag alltså är ett bötesbrott att slänga till exempel cigarettfimpar och snus på marken. Vilket man nog måste se som en stor framgång.
Nedskräpning är ett av vår tids största samhällsproblem
Så bidrar Håll Sverige Rent till en värld utan skräp
Plockade upp 35 miljoner skräpföremål
Johanna Ragnartz nickar instämmande.
– Håll Sverige Rent gjorde en nationell skräpmätning 2020 och på en vecka i juni plockade vi totalt sett upp 35 miljoner skräpföremål. Av dem var 22 miljoner fimpar. Det slängs ungefär en miljard fimpar på marken i Sverige varje år och det är det absolut vanligaste skräpet, säger hon och fortsätter:
– Folk slänger dem i rabatter och på marken. De hamnar i brunnar och i vattenanläggningar. De rinner ut i havet och kan misstas för mat av djur. Väg då också in att just cigarettfilter är till för att filtrera bort kemikalier från röken. Så i stället hamnar dessa kemikalier i naturen.
Så för att sätta det i en kontext… En miljard fimpar av plast och fyllda med gifter som slängs på marken varje år – bara i Sverige. Ett land som ur ett globalt perspektiv röker mindre än genomsnittet.
Johanna Ragnartz är vd för Håll Sverige Rent, som varje år står för betydande insatser för att hålla Sverige rent.
Läs mer om hur skräpet påverkar vår värld
Haven
Naturen
Städerna
Blir mikroplast – som gör stor skada
Så hur ser det ut i Frankrike, med en större andel rökare och nästan 70 miljoner invånare? Och hur många fimpar slängs över hela världen under ett helt år?
En siffra som nämns är 4 500 miljarder fimpar, men oavsett vilket så är det med tanke på fimparnas innehåll och påverkan på sin omgivning alldeles för många.
Beroende på förhållanden som väder och vind tar det ungefär ett till fem år för en fimp att sönderdelas till mikroplast, som forskarna i sin tur tror tar säkert 100 år innan den försvinner (om den nu någonsin gör det). Mikroplast som gör stor skada.
– Viss forskning visar att mikroplasten till exempel kan påverka nedbrytningstiden på organiskt material, hur påverkar den då naturens och djurlivets ekosystem? Det finns fortfarande mycket osäkerhet, men vi vet ju att plasten inte hör hemma i naturen, säger Johanna Ragnartz.
Det ungefär ett till fem år för en enda fimp att sönderdelas till mikroplast.
Allt plast förstör haven och kostar samhället enorma summor
Så jobbar Håll Sverige Rent för att stoppa nedskräpningen
Hon lägger tyngden på ordet ”vet”, och det är en retorisk tonvikt som är svår att ifrågasätta. Nästan all plast är i grunden nämligen olja och all plast är också dålig för miljön.
– Det går att använda plast till egentligen vad som helst. Som fimpar, som delvis görs i plast eftersom det är billigt. Man får helt enkelt en slitstark produkt för en liten peng. De senaste tio åren har vi också ökat plastanvändningen med 300 000 ton per år bara i Sverige och eftersom en del av all plast sedan hamnar i naturen blir det fullständigt enorma mängder skräp, fortsätter hon.
”Det kostar att utbilda människor”
Däribland en miljard fimpar…
En siffra som dock lär sjunka eftersom det i dag är ett bötesbrott att slänga till exempel en fimp på marken. Ett faktum som delvis går att tillskriva Håll Sverige Rent och deras dagliga arbete med att just hålla Sverige rent.
– Vårt arbete är väldigt uppskattat, men det är också nödvändigt. För man måste hela tiden utbilda om att göra rätt, för annars blir det gärna i stället fel och skräpet slängs på marken. Men det kostar att utbilda människor, och det är mycket som står på spel om vi inte får rimliga resurser att röra oss med varje år. Vår finansiering är väldigt viktig och gör stor skillnad, säger Johanna Ragnartz.
En skillnad som man dessutom kan se, med färre fimpar Sveriges gator och därmed mindre plast i vår natur.
Det borde ändå vara väldigt svårt att vara negativt inställd till det.
